emmaison

20120923, det är dagen som jag länge längtat efter, och fruktat.

Jag har alltid sagt att när jag är 25 ska jag vara gift eller snart gifta mej, ha flyttat från Vansbro, jobbat med det jag alltid drömt om och hunnit med många många resor.

Jag har inte gjort något.

Är det då konstigt att jag nu har panik av att den där dagen snart är här?

 

Jag vill göra allting och jag vill helst göra det nu.

Jag är så rädd att bli för gammal för allting, snart är jag närmare 30 än 20. Visst det behöver inte vara negativt men frågan är hur länge jag bara ska gå i en dimma och inte få tummen ur och göra det som jag drömmer om. Hur länge ska jag bara acceptera och inte uppfylla.

 

Jag har alltid drömt om att jobba i en klädbutik, visst det kanske inte är så glamoröst men jag har alltid velat göra det. Så egentligen, hur svårt kan det vara att få ett jobb i en klädbutik? Jag har ingen aning eftersom jag aldrig någonsin har provat.

 

Något mer som jag vet att mamma alltid har sagt är att man ska prova på att bo själv. Vissa dagar känner jag bara att jag vill ha itt egna ställe med mina saker precis där jag vill och fylla väggarna med minnen! Men det kanske blir så att man kommer att bo ensam någon gång. Vem vet!?

 

Jag jobbar på som aldrig förr, mitt företag, på bion, på vansbrohem och på flottaren. Men jag måste snart sluta med ett av jobben, det fungerar inte att ha tankarna på så många olika platser. Men det ska nog lösa sig, så småningom! :)

 

Idag ska jag iaf ta en promenad, plugga i musik i öronen, stryka handdukar, fixa i min lokal och sopa de sista trapporna!

Träning väntar ikväll och efter det tar jag ett bad och bara är.

Gör te och läser en bra bok, skriver ner mina tankar och försöker nu planera mitt liv efter det jag vill..